nu är det vintertid.
Daylight savings time, som det heter. Nu funkar det inte längre att gå upp senare på dagen för att få maximalt med ljus, utan nu är det upp med tuppen klockan 7 annars blir det konstant mörker och depression. Således kanske mitt dygnsrytmsprojekt kommer börjar funka nu.
Idag var det skola och efter den kände jag mig ungefär som någon som endast varit vaken mellan tre och fem på morgonen i två år dvs. helt körd i huvudet och utan livslust. För att råda bot på detta köpte jag en kaffe och satt och stirrade rakt ut i luften i key-huset tills amanda och helene kom och lyssnade på mitt gnäll. Sen försökte jag läsa i bibblan och det gick bättre än förväntat.
När jag kom hem började jag sticka en mössa.
Sen gick vi på bio. Det var en som hette Import/Export och den kändes ungefär som en två timmar för lång skildring av att det skulle suga att bo i Polen. Helt dålig var den ju inte, mer som grädden på moset av min i övrigt deprimerande mediokra dag. Imorgon ska jag sy klart mitt babytäcke. Det är åter igen dags att styra upp och inte låta saker ligga på hög. Dags för julklappspyssel också.
PS.
Ibland när folk cyklar för nära mig får jag lust att sparka till dem så dom välter och börjar blöda näsblod. Ibland när jag går på ställen där folk cyklar nära är det mitt enda nöje att föreställa mig just detta. När jag själv är ute och cyklar bland folk brukar jag försöka cykla ännu närmare än dom cyklar bara för att hämnas. Psykos, kontraproduktivitet eller bara ren illvilja?
