ensam.

people you may know står det. och ja, där dyker hela ens liv upp. personer som man tycker är ganska trevliga, som man otaliga gånger haft trevliga stunder med. men nu är det över så nu behöver ingen bry sig....

jag saknar alla. jag saknar självklarheten av att inte behöva ringa upp någon och fråga om den vill leka utan att bara kunna gå och sätta sig på eskilstunas skabbigaste fik med äckelgröna väggar. Träffa samma människor varje dag och ibland kanske någon ny som bara helt enkelt var där. jag saknar känslan i magen när man tror att det ska bli jättefest i parken, men det utmynnar i att det är man själv, de bästa vännerna och några alkisar som hänger runtomkring.

det kanske är därför alla åker tillbaka. jag vet inte om jag ska åka tillbaka, tror inte det. mest för att det kommer vara en besvikelse.


Kommentarer
Postat av: Karin S

mmm, jag saknar det också, det självklara hänget. Att ha folk att gå ut med utan att det blir ett jävla projekt av att arrangera det.



Ses snart!

2009-03-08 @ 14:58:02
Postat av: Anonym

ja. jävla projekt. nu måste man ju betala flera tusen o flyga i två timmar för att få lite sällskap...

2009-03-12 @ 17:35:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0